Att utveckling är uppfattat som någonting positivt och värt att sträva efter kan nog de flesta skriva under på. Redan i definitionen av ordet utveckling: "process varvid någonting förändras och ofta blir mer komplicerat el. värdefullt" hittar vi en positiv värdering av innebörden.
Vi spenderar första tiden av vår ungdom i en slags "utvecklingsinkubator" även kallad skola för att sedan kläckas in i arbetslivet och där förväntas vi prestera.
Men hur bra fungerar det här egentligen och om dagens utbildningsstrukturer inte gör det; vad har förändrats, vad innebär det och hur hanterar vi det på bästa sätt?
Vad har förändrats
En av de största förändringarna vi ser idag i arbetsmarknaden jämfört med tidigare generationer är hastigheten på förändring inom roller. Att ta ett jobb idag och 2-3 år senare fortfarande utföra samma arbetsuppgifter utan förändring är ytterst sällsynt.
"The only constant in life is change"/Heraclitus
Jämför det med att man förr kunde jobba 10-20 år utan något större behov av kompetensutveckling. Förr var det de stora skiftena i industrin (för Sveriges del utvecklingen till välfärdsstat och industrination under 1930 till 80-tal) och innovationer som introduktionen av datorer som skapade dessa behov. Alternativt resulterade i att vissa yrken försvann helt.
Dagens arbetsmiljö och kompetenskrav har förändrats väldigt mycket och man kan fråga sig om ekvationen vi följer än idag kanske bör ses över:
Grundskola (allmänbildning) + Högskola (yrkesutbildning) = kompetens = prestation = bra på sitt jobb...
Logik VS. Praktik
Logiken finns där i teorin men håller den i praktiken? Varför läser vi mer och mer om hur oförberedda Millennials känner sig inför kommande arbetslivet och Industri 4.0 (VDtidningen, 21/8/2018) Många av de kompetenser som arbetsmarknaden kräver idag fanns inte för ett halvår sedan - så hur skulle de kunna vara med i utbildningar utformade för 5 år sedan, eller ens förra året.
Sanningen är att företag och individer som vill vara bäst inom sina områden idag ej längre kan leva på gammal kunskap (examen) utan måste leva i en företagskultur där man kontinuerligt utvecklas och därigenom "håller sig värdefulla" för omgivningen.
Hur håller jag mig värdefull för omgivningen?
Vi har sett en ökning av initiativ senaste 10-20 åren där man skickar sina anställda på workshops och "utbildnings-" konferenser. Problemet här är att man då skickar hela gruppen så ämnena på dessa är i regel de klassiska: motivation, planering och organisation, team building etc. Och även om dessa fyller en funktion så är det fel väg att gå för att få maximalt värde. Det är viktigt att bryta ner varför man över huvud taget investerar i kompetensutveckling och vad man vill uppnå med det.
Är man ute efter att:
